Du vandrar
Din ungdom finns med som en skugga
Från smultron och barfota år
Du går över blomstrande ängar
Din lovsång är fåglarnas sång
Från gryning till kvällsol du vandrar
Mot en väntande solnedgång
Visst möter du sorgen och saknad
Det vore väl konstigt ändå
Om du skulle skonas från smärta
Om himmelen alltid var blå
Visst möter du till väkan och tvivl
Ett vägskäl, själen med nytt
För undran och ängslan gör sällskap
Vad väntar vi vägen slut?
Kanske ett världshus med gyllene salar
Himmelska rätter på silverfat
Om du skulle skonas från smärta
Du vandrar som oftast alena
Med döden som färdkamrat
Men vad gagnar att gå här och grunna?
Grubbel kan göra dig blind
Fördunkla det vackra och sköna
Försena vid grind efter grind
Vad gagnar att gå här och grunna?
Du har din tid, inte ett mer
Sjung du din lovsång till livet
Och var glad åt allt gott som du ger
Vad gagnar att gå här och grunna?
Du har din tid, inte ett mer
Sjung du din lovsång till livet
Och var glad åt allt gott som du ger
Sjung du din lovsång till livet