Vandraren har ingen stans att g, nr han kommit fram till slutet.
Mnen frgar alla skuggor bl, han r ensam kvar dr ute.
Lngt dr borta frn en enslig grd, lyser vrmen ut i natten.
Vcker hungern i hans frusna kropp, som har levt p luft och vatten.

Det gr ont, men g nd, du kan alltid vnda om.
Det gr ont, men g nda, du r hr och kom hit som en vandrare.

Klockan ringer fr en ensam sjl, den har lnat rst av dden.
Vill den illa eller vill den vl, nr den rknar vra den.
Sluta tnka det r svrt nd, du fr ta en dag i taget.
Vandraren har ingen stans att g, om han gr vid sista *et.

Det gr ont, men g nd, du kan alltid vnda om.
Det gr ont, men g nda, du r hr och kom hit som en vandrare.

Det gr ont, men g nd, du kan alltid vnda om.
Det gr ont, men g nda, du r hr och kom hit som en vandrare